Olof Bergström.

Olof Bergström föddes i Kroppa den 11 april 1821, redan vid 9-års ålder dog hans mor och Olof lämnade då hemmet. På sin vandring ut i världen hamnade han i Kärvingebornshyttan där han trivdes så bra att han blev kvar där fram till våren, då återvände han till Kroppa och fick jobb som dräng vid Dalkarlstorpet. Där blev det långa arbetsdagar med bla  tackjärnskörning från Gammal- till Nykroppa. Någon ordnad skolgång hans inte med, så när det var dags att läsa för prästen var Olof analfabet. Han flyttade då till sin far som bodde i Persberg och av en gammal soldat som bodde i närheten fick han hjälp med att lära sig läsa och skriva.

 

Sin första anställning vid gruvorna fick han som smeddräng åt en borrsmed som hade smedjan nere i Storgruvan, genom att smedjan låg under jord besparade man arbetarna den besvärliga transporten av borr upp och ner i gruvan. Olof provade olika jobb i gruvan, då han var flitig och visade sig ansvarstagande fick han tidigt förmännen och så småningom även Disponentens  förtroende. Han fick därmed ansvaret för pumpar och konstgångar vid gruvorna, såg han nått återkommande problem så fann han alltid en lösning. Hans insatser som konstvaktare uppmärksammades och han blev Gruvbyggmästare, även i den befattningen uppskattades hans energiska arbete med ständiga förbättringar och uppfinningar.

 

Åren 1852-55 arbetade han under Disponent Dahlgren vid Nordmarks gruvor, där kom han i kontakt med Magister Ångström, som senare blev professor vid Tekniska Högskolan. Olof och Ångström blev goda vänner och vandrade runt i gruvorna för att studera gruvornas geologi och div tekniska lösningar. Då Ångström generöst delade med sig av sina kunskaper till Olof så var nog åren i Nordmark mycket värdefulla för hans fortsatta arbete.

 

Efter åren i Nordmark återgick han till sitt arbete vid Persbergs Gruvor, där kom han i kontakt med den blivande Bergmästaren Anton Sjögren, även han en utomordentlig läromästare.

 

År 1855 inmutade Olof 2 gruvor i närheten av sin bostad i Persberg, gruvorna fick namnen Väggruvan och Sjögruvan men var troligen de gruvor som senare bröts under namnen Övre–och Nedre Väggruvorna. Du kan hitta Åke Hasselblads berättelse om hur fru Katarina upptäckte gruvorna på Tallnäset i Arkiv/Olof Bergström/Katarina och Olof Bergström.

Katarina och Olof gifte sig år 1842, Katarina var 23 och Olof 21 år.

 

År 1867 gick Olof och Katarinas dröm i uppfyllelse i och med köpet av Finnshyttan, genom hårt arbete lyckades de med att bygga upp en bruksrörelse som gjorde sig känd över hela världen, främst för deras pålitliga vattenturbiner.

 

Olof Bergström dog på Finnshyttan den 15 mars 1883.