Laddar...
Här följer först ett sammandrag över skolfrågorna i Persberg och Yngshyttan, längre ned finns det 16 sidor med anteckningar över skolorna genom århundradena.
I Persberg startade den första skolan för folketsbarn redan 1789, det var gruvbrytare Nils Ekström som till ”Stämman med Philipstads Östra Bergslag vid Persbergs Grufvor den 30de Martil 1789” anmälde sitt intresse att starta skolundervisning.
Var den första skolan var placerad finns inga uppgifter om, bara att den låg någonstans på berget. År 1801 begärde Ekström pengar för att reparera ”den stuga som tjenar som scholerum”, det blev avslag.
Ekström tog hand om barnen på lektionerna, men på fritiden fick de ingen tillsyn.
I en rapport finns följande att läsa:
”Det var en vanskaplighet i samhället, den sårande synen, att omkring 30 barn, som tämligen väl läste och förstod hvad de läste, större delen halfnakne, lefvande bilder af hungren, osnygghet och lättja, mellan sina lästider i sällskap med andra, sine likar, drifva fåfänge i negden och tigga.”
År 1802 startades en försörjnings och arbetsinrättning för att ta hand om barnen, medel fick man genom uttaxering vid gruvorna och de till Bergslagen hörande 35 hyttorna. Den förlades till en ”byggning på gruffältet bestående af en Stor-stuga och 2:ne kamrar, nu förfallen och obrukbar, förut utnyttjad till bönehus, Bergslagen tillhörig”. Den ena kammaren med säng skulle alltid stå ledig ”för krossade och slagne grufarbetare, till dess de kunna införas till Lassarettet”.
År 1806 rapporterar styrelsen om verksamheten:
Det är en sanning att inrättningen till denna stund varit kostsam, men så förhåller det sig med allt, som skall börjas ånyå, tillfredställelsen har däremot blivit så mycket större hos här boende, att få se självsvåldet utrotat, lättingen försvinna, kringstrykande upphört, den fattige i tid danad till nyttig medlem i samhället och gagnelig gjord till sitt yrke i grufvorna ut i de år, då han arbetet därstädes kan börja bestrida.
Vi vet inte så mycket om läsundervisningen de första årtiondena.
Från 1827 finns ett examensprotokoll, som visar att betyg gavs i utantill- och innantilläsning, skrivning och räkning, vid antagandet och dels vid examen. Man gav även betyg i egenskaper som Snille, Flit och Moral.
Snillet kunde vara gott, bättre, hjälpligt, trögt, ofantligt trögt.
Efter folkskolestadgans tillkomst försökte prästerskapet i Filipstad gång på gång få Persbergs skola inlämnad i det allmänna skolväsendet, men direktionen, där bergmästaren satt ordförande, vägrade envist att lämna ifrån sig ledningen. Kanhända befarade man en standardsänkning, och den som upplevt Färnebo skoldistrikt på nära håll ännu så sent som 1940-talet, vet att det i så fall fanns fog för deras oro. Kyrkoherden i Filipstad, professor Sillén, ansåg sig med stöd av folkskolestadgan vara ordförande, men bergmästaren svarade, att i skolor som drevs av enskilda, inga förändringar behövde vidtas beträffande styrelsen.