Getö Järnmalmsgruva

                                                                                                                                                                                                                                                                           Foto: Ölander

Beskrivning  över Getö  Järnmalmsgruva, Färnebo socken, Värmlands län

Tidiga omnämnanden

• 1740: Norra Getögruvan arbetades; djup 11 famnar, god malm.

• 1748: Södra Getögruvan; djup 12 famnar, rödbräckt malm.

• Båda övergavs 1820 på grund av starkt vattentillopp och har troligen legat öde sedan dess. Exakt läge är osäkert, men troligen avses vattenfyllda gruvor strax norr och söder om Stora gruvans dagöppningar.

Egentliga Getögruvan

• Första omnämnande: 1766, upptagen från ödesmål, övergiven året efter p.g.a. kostnad, ej malmbrist.

• 1784–1786: Gruvan i drift; 15 famnar djup. Hästkonst användes, arbetet lönade sig ej p.g.a. vattentillflöde.

• 1785: Kallades mest malmgivande av strögruvorna, men starkt vattentillopp.

• 1819: Obetydligt arbete, annars öde tills 1847, då ångmaskin installerades för kraft till konst och spel.

• 1847–1860: Drift med gott resultat, undantaget sista två åren då ångmaskinen blev för bränslekrävande.

• Under denna period: gruvan avsänktes från ca 30 m till 91–96 m, och 1852 avsänktes malmbotten med 5 famnar (≈9 m).

Senare tid

• 1892: Gruvan inmutades på nytt, nya utmål 1895.

• 1899: Lokomobil med spel installerades, gruvan började länsas.

• Vår 1901: Grunden helt länsad på vatten och vrak, malmfyndigheten vid botten kunde angripas.

Malm och kartläggning

• Malm: Tät, godartad svartmalm, med pyroxenskarn.

• Delvis kartlagd 1860 av A.J. Nyberg.

• Nya kartan använde ej den gamla, eftersom endast en märkpunkt fanns på dagbladet, och djupbladen ej kunde återfinnas.

• Norrstreck bestämt genom syftning på Polstjärnan.

Persberg, april 1901
G. Jungner

Avskrift: Torbjörn Nordwall.

Originalbeskrivningen finns under skannade texter.