Foto: Greta Bronell.

 

Följande beskrivning över gruvorna på Getöns norra del är författad av ” Waldemar Carlgren. Behörige gruvmätare” år 1917. Carlgrens uppgifter skiljer sig en del från vad Harald Carlborg uppger i Persbergs Malmtrakt.

 

Beskrivning.

Getö Stora Silvergruva och Norra Getögruva

Läge

• Belägna på Getön i sjön Yngen, 2,2 km från Persbergs gruvfält i Färnebo socken, Värmlands län.

Uppkomst och drift

• Getö Stora Silvergruva: upptogs 1859, arbete till 1863.

• Norra Getögruvan: upptogs 1907, obetydligt arbetad.

Bergarter och malm

• Huvudbergarter: granulit, kalk, dolomit, skarn.

• Kalk och dolomit bildar öns huvudmassa och fortsätter ut i sjön Yngen mot S.O.

• Skarn förekommer som mellanlager mellan granulit och kalk, likt Persbergsfältet.

• Malmer: bly- och kopparmalmer samt järnmalm, bundna vid skarnet.

• Specifika malmtyper:

  • Blyglans (galenit)

  • Kopparkis (kalkopirit)

  • Blandade malmer; ibland blandning med järnmalm och magnetkis

Produktion och historik

• 1862: Malmfångst med 10 man:

  • 287,5 ton blyglans

  • 61,9 ton bättre kopparmalm

  • 348,7 ton sämre kopparmalm

  • 524,6 ton vasksylta

• Blyhytta byggdes; 5,1 ton bly erhölls innan man pausade driften.

• 1863: Minskad produktion, 164,7 ton blymalm, 272,6 ton kopparmalm, 4037,3 ton lösbrutet berg. Gruvan lades ner vid årets slut.

• 1891: Gruvan inmutades igen, nya utmål 1895.

• 1908–1909: Försöksbrytning:

  • 115 ton blymalm, 22,1 % bly, 110 g silver/t

  • 60 ton bly

  • Kopparmalm 1,06 % koppar, 13 % bly, 90 g silver/t

  • 70 ton kopparmalm, 3,2 % koppar

  • 570 ton vasksylta, 0,74 % koppar, 7,8 % bly

Norra Getögruvan

• Kopparförande skarn uppträder till 3,2 m bredd.

• Malm med 10–11 % koppar erhölls vid försöksbrytning.

• Gruvorna låg nere från 1909, upptogs hösten 1915, brytning startade nyåret 1916.

• Plan: anrika malmen vid Torskbäckens anrikningsverk vid sjön Yngen.

• Ägare: Getö Nya Gruvaktiebolag

 

Avskrift: Torbjörn Nordwall.

Originalbeskrivningen finns under skannade texter.

---