Laddar...
Beskrivning till kartan över Bolandsgruvan i Färnebo socken och Wermlands län.
Gruvan är belägen på Yngshytte hemmans grund, invid landsvägen till Filipstad och omkring 1 kilometer från Persbergs Odalfält. Allmänna berggrunden utgörs av Hälleflintgneis (eurit) tillhörande samma område vari sistnämnda fälts gruvor är belägna.
Malmlagret, strykande i norr söder, visade sig, då där med schakt från dagen först påträffades på omkring 11,0 meters avvägning, endast som en smal rand, men har under gruvans sträckning ökat sig, så att de få på 26 meters avvägning, har en längd mellan de xxxxx ortgavlarna av 22 meter med en bredd av 5,5 m och 32 m avvägning en ännu större bredd av 10,5 m. På sistnämnda djup har en skarnbräck inkommit malmlagrets fältriktning och kluvit malmen i tvänne delar. Malmen utgörs av svartmalm givande vid degelprov 54,5 procent tackjärn med 0,01 proc fosfor och proc svavel.
Filipstad i Februari 1889.
P. Öberg
Avskrift: TN
År 1897 ersatte Brukspatron E. J. Jansson, Hannickehammar hästvinden vid Bolandsgruvan med en lokomobil >” hvarvid dock bör erinras, att lokomobilen är af äldre typ och mera bränsleödande än t. ex. den som Munktell Verkstad nu lämnar.”<
Man byggde samtidigt ner 7 pumpsättningar i gruvan, enligt gruvkartan var djupet år 1897 ca: 80 meter.
Berguppfordringen kostade per ton från 7 sättningars djup med: Hästvind 90,6 öre/ton, med: Lokomobil 88,9 öre/ton.
Spel och konst kördes inte samtidigt, spelet kördes i genomsnitt 284 timmar och konsten 182 timmar/månad, bränslekostnaden blev då ca: 150kr.
”Såsom man af förestående finner, har kostnaden pr ton berg ställt sig nästan absolut lika i båda fallen, något som dock i viss mån beror på den intensivare grufdrift, som förekommit i senare fallet och som blifvit möjliggjord genom ångkraftens användning.”<
Avskrift från:
Wermlänska
Bergsmannaföreningens
Annaler
1898