Skavnäsets kyrkogård.

Historik över Skavnäsets kyrkogård sammanstäld av Eje Wigh.

<<”Enär det obestridligen skulle leda till besparing af kostnader såvel för grufvelagen som den fattigare befolkningen härstädes, om man kunde undvika till Filipstad af här aflidne personers lik. Uppdrog Bolaget åt Herr Disponenten J.N.W Uhr att hos Kungl Maijts göra underdånig ansökan om rättighet invid det härvarande Bön och Skolhuset få inrätta en Begrafningsplats där ofvan nämnda lik af Grufvepredikanten få jordfästas och borde Disponenten Uhr för denna ansökan jemväl anhålla om Högvärdiga Domcapitlets förorde”>>

                                                                                                                                              Gruvstämmo protokoll 31Juli 1852 § 23.

Första gången begravningsplatsen i Persberg omnämns i skrift är i citatet ovan.

Det härrör från gruvstämman sommaren 1852 då man beslöt sig för att ansöka om att få anlägga en begravningsplats i Persberg. Redan under denna sammankomst ansågs Skavnäsets ägor lämpade.

Man beslöt sig även för att inskaffa en klockstapel i form av ”tvenne klockvinklar af stål att begagnas så väl vid begravning som Gudstjänstens tillkännandegivande”

Begravningsplatsen sägs ha stått klar året därpå, 1853 och det står i stämmoprotokollet från den 8 mars att det utbetalades ”klockare aflöning”. Rimligtvis innebär detta att även klockstapeln med de tvenne klockvinklarna av stål stod färdig detta år.

Det saknas uppgifter om begravningsplatsens ursprungliga storlek men sannolikt fick den sin nuvarande utbredning redan från första början.

Begravningsplatsen var avsedd för de anställda vid gruvorna i trakten, men redan inför anläggandet av begravningsplatsen enades stämmodeltagarna om att andra som ville gravsättas tilläts göra det mot en kostnad av ”en R Banco”

Eje Wigh i Maj 2024

Bror Billman skriver år 1924 i boken ”Gamla minnen kring en gammal släkt”, som följer.

”Fortsätta vi vår vandring till Skafnäsets gamla minnesrika skolhus, finna vi här mycket smärtsamt förändrat.– De båda trianglarna på kullen , som ringt samman till begravning och gudstjänst äro borta och insatta i skolhuset. Detta som varit kyrka och skola för gången och nuvarande generation på Persberg, tillhör nu mängden av de lokaler som blivit överflödiga, och bär den sorgliga prägeln att vara glömd med sina bänkar, kartor, skrivböcker och betygsjournaler.”

Vi kan väl tro att Bror Billman med kullen menar den plats där dagens klockstapel står.

Det skolhus och kyrka Bror Billman nämner är byggnaden till vänster på bild 10, det inköptes år 1850 för att efter ombyggnation användas till skolhus och lärarbostad. Vid 1909 års utgång flyttades undervisningen till den nybyggda skolan nere i Persberg.

I Nordiska museet och Skansens års bok 1956, berättas om hur man i olika delar av Sverige kallade till kyrkliga sammankomster. Det hände att mindre församlingar fick ekonomiska problem innan kyrkan stod klar och en klocka var en stor utgift. Hade man inte råd med en klocka fick man hitta andra lösningar. Vid Värskärs fiskekapell använde man en gudstjänsttrumma, på ett annat ställe tutade man i en lur. I byn Ås i Jämtland hade man varken klocka, trumma eller lur, där gick ”klockaren” ut på kyrkbacken och ropade in kyrkobesökarna.

Enligt boken så finns det endast 13 platser i Sverige där det är fastställt att man använt trianglar för att kalla till kyrklig sammankomst, varav Persberg är en och endast tre trianglar är bevarade till eftervärlden. Två på museum och en på en hembygdsgård. Det innebär att den i Persberg bevarade triangeln är nummer fyra i landet, vilket gör den ganska unik. Stort tack familjen Sandvall på Persbergs Herrgård som skänkte triangeln till Bygdegårdsföreningen ” Vi i Persbergsbygden”. Triangeln återinvigdes på Högbergsfältets dag den 20/5 2023 vid Skavnäsets kapell, den finns nu  uppställd vid Bygdegården, Yngsvallen.