Laddar...
Gården Västra Skafnäset låg vackert i sluttningen ner mot sjön.
Carl Ersson och Västra Skafnäset
Carl Ersson flyttade vid 27 års ålder från Åskagen till Skafnäset för att bistå sin faster Sara Hansdotter med gård och bergsbruk, sedan hon blivit änka efter bergsmannen Jan Ersson år 1788. Paret var barnlöst.
Sara och Carl tillhörde Åskagssläkten, som hade stort inflytande i många av bruken och gruvorna i trakten. När faster Sara avled ärvde Carl gården Skafnäset med tillhörande bruksrörelse.
Carl gifte sig år 1766 med Anna Kajsa Ersdotter. De var gifta i 21 år och fick 18 barn, varav 5 dog i späd ålder (förteckning bild 2).
Carl var en mycket driftig och i bygden betrodd man. Han var under många år bergssexman – bergsmännens förtroendeman vid gruvor och bergslag – med uppgift att övervaka bergslagets verksamhet.
Under sin tid utvecklade han verksamheten kraftigt. Han ägde egendomar i Grythyttehed, andelar i Grythytte skifferverk samt andelar i Bovik, Torskbäcken och Yngshyttan.
År 1800 uppförde han huset Västra Skafnäset – en stor byggnad med 11 rum. I brandförsäkringsbrevet kan man läsa att huset hade hela 9 kakelugnar, hel- och halvfranska dörrar samt fönster med svenskt glas.
Ägarförhållanden efter Carl Ersson
Efter Carls död ärvde äldste sonen Erik Johan gården. Han drev bruksrörelsen och gården vidare, sannolikt fram till sin död år 1840.
Erik Johan och hans hustru Stina Kajsa fick två döttrar, vilka båda flyttade till Örebro.
Stina Kajsa flyttade från Skafnäset år 1849. Vart hon då flyttade är oklart, men från år 1863 var hon bosatt i Örebro, där hon levde fram till sin död år 1899.
Skolhus 1850–1909
Från år 1850 användes huset, efter ombyggnation, som skolhus och lärarbostad.
Undervisningen pågick där fram till utgången av år 1909, då den flyttades till det nybyggda skolhuset i Persberg.
Brandförsäkringsbrev 4 april 1805
Här följer en avskrift av brandförsäkringsbrevet gällande gården Västra Skafnäset. Husens nummer i försäkringsbrevet återfinns på bifogad karta (bild 1).
Värderingen genomfördes den 4 april 1805 enligt Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 april 1762 om allmän brandförsäkringsfond.
Värderingen omfattar fem byggnader:
Nr 1 – Karaktärsbyggningen (huvudbyggnaden)
-
Uppförd år 1800
-
Två våningar av moget furutimmer
-
28 aln lång, 19 aln bred, 10,5 aln hög
-
Täckt med näver och bokad kalksten
-
Rödfärjad, i bästa stånd
-
Stenfot 1 aln hög
Indelning:
-
Nedre våningen: 6 rum (storstuga, kök, kökskammare, barnkammare, sal, gästrum)
-
Övre våningen: förstuga och 4 gästrum
Utrustning och detaljer (urval):
-
9 kakelugnar (2 nya kakelugnar, 6 järnkakelugnar)
-
Köksspis med bakugn
-
9 större fönster i nedre våningen
-
11 fönster i övre våningen
-
Hel- och halvfranska dörrar
-
Målade papperstapeter i tre rum
-
Oljemålad bröstpanel och fotpanel
-
Förstugekvist med räfflade kolonner
Byggnadens värde: 1 058 Rdr Banco
Nr 2 – Manbyggnad (1795)
-
En våning
-
3 rum (brygghusrum, drängstuga, pigkammare)
-
Spis med bakugn
-
2 järnkakelugnar
Byggnadens värde: 358 Rdr Banco
Nr 3 – Förrådsbyggnad (1797)
-
Två våningar
-
Spannmålsförråd och hundkammare
-
Trappa mellan våningarna
Byggnadens värde: 423 Rdr Banco
Nr 4 – Loge och lada (1803)
-
Tröskloge
-
Lada
-
Redskapsrum
Byggnadens värde: 112 Rdr Banco
Nr 5 – Fähus (1804)
-
Kohus för 16 storkreatur
-
2 foderlador
-
Sammanbyggd med nr 4
Byggnadens värde: 170 Rdr Banco
Sammanlagd värdering
Totalt värde för hela egendomen:
2 124 Rdr Banco Specie
I värderingen noteras även:
-
Vattenbrunn som ständigt håller vatten
-
Närmaste granne på 100 aln avstånd
Brandredskap (1805)
Ägaren uppgav följande brandredskap:
-
2 nya handsprutor av koppar
-
4 svabbar
-
2 läderämbar
-
4 brandstegar
-
4 brandhakar
Intygat 5 april 1805 av byggmästare Bengt Bransell.
Källor och tack
Karta och försäkringsbrev är hämtade från Arkiv Digital.
Tack till min syster Lisbeth som lyckades leta fram karta, försäkringsbrev och bouppteckningen efter Anna Kajsa, vilken visar på ett mycket välbärgat hem.
