Östra Åskagshyttan

Östra Åskagshyttan

År 1641 anlade Sigfrid Olofsson, son till Olof Sigfridsson, en ny och egen hytta öster om sjön Åskagen. Därmed fanns två hyttor vid Åskagen: den västra och den östra.

Östra hyttan omnämns första gången i bergverksrelationerna år 1656, där det står:

”En benämpt Sigfrid Olofsson i Åskagen haffer uppbyggt en serdelles masugn, emedan ringa wattufall wed siällffva hyttan ähr, allenast 1/16 mill ifrån den gamble Åskaggen.”

Beskrivning i 1680 års relationer

I 1680 års relationer står följande om Åskagen:

”Hyttor twenne stycken: den ena är en gammal hytta med lijten ström, som kommer uthur hytte siön Åskagen, tämbligen god skoogh, lijten äng och ingen åker, brukas af bergsmän. Malmen hemptas ifrån Pedersbergs grufvor med stora båtar öfver sjön Ögnen, wedh pass en mil ifrån hyttan.

Then andra hyttan hafver en Bergsman Sigfrid Olofsson fordom upbygdt allena ovanför hyttesjön Åskagen, den han i sin lifstidh allena brukade, och nu hans barn efter honom, hafver en liten ström med överfallsvatten, som kommer uthur kärnar och måsar, i samma lilla ström hafver han bygdt en sågh.”

Tvister mellan hyttorna

Eftersom Sigfrid Olofsson fortfarande var delägare i den västra hyttan, uppstod olika stridigheter mellan hyttägarna. Dessa avgjordes vid gruvtinget i Persberg år 1682, till den västra hyttans fördel.

Stridigheterna mellan hyttorna fortsatte i över 20 år, men år 1704 gjordes en förlikning mellan intressenterna i de två hyttorna.

Sigfrid Olofssons söner överlät då 7/12 i östra hyttan till den västra hyttans bergsmän. I samband med denna uppgörelse upphörde driften vid den västra hyttan, och verksamheten koncentrerades till den östra hyttan.

Hyttdriften under 1700-talet

Under de följande åren tycks driften vid hyttan ha fungerat utan några större problem.

År 1713 anmälde bergmästaren Johan Kiällman i Filipstad att de fem hyttorna runt Yngen inte längre ville förse Persbergsgruvan med ved utan i stället köpa sin malm kontant. Detta fick till följd att gruvans anslagna Yngshytteskog började ”betänkligt tryta”.

Efter ett möte mellan bergmästaren och bergsmännen återgick man dock till gammal praxis:

”til halfpart med wed af egen skoog och till en halfpart med penningar effter wanligheten och det stadgade priset”

Bergmästaren föreslog dessutom ett vite på 40 marker silvermynt vid överträdelse.

Nedläggning och senare användning

År 1860, efter 300 år, upphörde hyttdriften vid Åskagen.

Mölnbacka–Trysils AB köpte Åskagen år 1908.

Den tidigare nämnda sågen var troligen endast avsedd för husbehovssågning och blev därför aldrig skattelagd. I närheten av hyttan fanns även en husbehovskvarn, vars kvarnstenar sägs finnas kvar.

Källa:
Karl Löfström – Åskagssläkten, en värmländsk bergsmanssläkts historia