Under arbete.

Skribogruvorna – Historik och kraftförsörjning

---

Gruvan fick troligen nödvändig kraft från den på ett avstånd av ca 800 meter mot norr belägna konst- och spelturbinen vid östra sidan av Skribotjärn. (Följ bifogad länk)

Skribogruvorna

”Grufvorna äro belägna på den östra stranden af Skribotjärn, ca 4 km från Finnshyttan.
De omnämnas i Bergmästarrelationerna först år 1761 då ur Skribotjärnsgrufvan vunnes 75 tunnor malm.
Grufvorna omtalas sedan under namn af Skribogrufvan 1792, 1804, 1805, 1819 och 1820, det sista året utvunnes 130 tunnor malm.
Åren 1821–23 arbetades här högst obetydligt.
År 1844 upptogs Skribogrufvan åter från ödesmål, men nedlades efter omkring 1 års drift, emedan malmen ej var brytvärd.
Åren 1871 och 1872 synes den största brytningen här hafva egt rum, å det att senaste året i det närmaste uppfordrades 20 000 ctr bruten och 12 300 ctr småmalm. Grufvorna omnämnas ej senare i relationerna, men antagligt är att grufdrift egt rum ytterligare några år på 70-talet.
Malmen är mycket godartad och utgöres af blodstensblandad svartmalm, den ligger innesluten i granit–pyroxenskarn. Berggrunden är här ofta lös och skölig, hvilket orsakar att gruvans väggar och tak äro osäkra samt att vattentilloppet är ganska afsevärdt.
Grufvorna kartlades år 1870 af grufingenjören Th. Olsson, hvilken karta delvis legat till grund för den nu upprättade, men då sedan dess kvarlämnade malmpartier uttagits i väggar, pelare och tak, har grufvan till större delen måst mätas om.
Kartans meridian är bestämd efter solen och överensstämmer med den äldre kartan.

Persberg i Febr. 1900
J.G. Jungner

Avskrift från original: T. Nordwall 27/12-24