Laddar...
For information in English, follow the link further down the page.
Für Informationen auf Deutsch folgen Sie bitte dem Link weiter unten auf der Seite.
Var försiktig när du kommer in i gruvan och lämna inte gångbron, det är inte fast botten bredvid bron utan bara en planktäckning, som du ser på profilkartan, bild 5, så är det från bron ca: 50 meter ner till gruvans botten.
Stollen har fått sitt namn efter Bergsrådet Daniel Tilas , f 1712, d 1772.
Daniel Tilas förärades många titlar, Bergsråd, Riksheraldiker, Friherre, Genealog, Titulärlandshövding och Riddare av kungliga Nordstjärneorden. Tilas blev med tiden en framstående man med många uppdrag, bla, 1737 deltog han i projekteringen av en kanalbyggnad i Finland, 1738 var han på Bergskollegiets anmodan till Ryssland för att studera bergverken runt Onegasjön, åren 1741-45 ingick han Gränskommissionens arbete med att fastställa gränsen mot Norge, 1761 föreslog han ”Kongs Collegiet” att tillstyrka byggandet av en sågbyggnad för Persbergs gruvor i Yngshytteälv. År 1768 fick han äran att vara ciceron åt Kronprins Gustaf på hans resa till de olika bergverken i Bergslagen, den 25 september kom de resande kommit fram till Persbergs gruvfält där Kronprinsen bla fick en demonstration av den, på den tiden, unika ”Eld och Luftmaskinen”.
Varför takhöjden är så hög i början av stollen har man ju funderat över, orsaken är den att efter några års arbete, år 1769, insåg man fördelarna med att sänka stollens sula till sjön Yngens högsta nivå. Eftersom uppfordringen skedde med hand och hästvindar, innan vattenkraften fanns att tillgå, så var ju varje meter minskad uppfordringshöjd värdefull. På gamla kartor kan man se att stollen användes till utfrakt från gruvan, den användes naturligtvis också till att avleda det från gruvan uppumpade vattnet ut till sjön.
Harald Carlborg skriver i ”Persbergs Malmtrakt” följande om finansieringen av arbetet med stollen.
”Tilas stoll i Högberget torde varit det första gemensamma arbetet, som utfördes med gruvfondkassans medel, ty redan 1760 beslöts att på så sätt framdriva den en famn om året, 1 famn = 1,78m, sedan de medel, som erhållits genom försäljning för gemensam räkning av en nyupptäkt fyndighet, Rudbecks gång, blivit förbrukade. I själva verket hoppades man, att >> med tiden varder gruvefonden så tilltagande, att den själv kan underhålla stollen och på rent köp såsom stollnär försälja de yppade malmgångar<<. Emellertid visade sig tyvärr Tilas stoll som affärsspekulation vara alldeles misslyckad”.
Här följer uppgifter om Tilas stoll hämtade ur ”Utdrag af Relationerna om Filipstads Bergslags grufvor från äldsta tider intill år 1880.
- 1760 års Commission föreslog att upptaga en stoll, den så kallade Tilas stoll för Högbergets malmfälts undersökning.
- 1762: Till markens planerande behövdes ej gruvfevant folk, men vanliga arbetare var dyrlejda, emedan Filipstad uppbyggdes efter branden :”Därföre uppskof”.
- 1767: En bergpall undanbröts framför munlocket till stollen, sedan började arbetet med gruvdrängar från Sala.
- 1768: Rödhälleflinta gör arbetet svårt. Sulans längd 4 famnar. (7,1m)
- 1769: Sulan sänkt till Yngens högsta nivå, afsänkt sålunda 2 alnar. (1,18m)
- 1772: Harald Carlborg har gjort en notering att snatteri av tillmakningsved förekom vid Tilas stoll.