Östra Åskagshyttan

Östra Åskagshyttan.

 

År 1641 anlade Olof Sigfridssons son  Sigfrid Olofsson en ny och egen hytta öster om sjön Åskagen, så nu finns två hyttor vid Åskagen den västra och den östra.

Östra hyttan omnämns första gången i bergverksrelationerna år 1656, där det står:

 

>>En benämpt Sigfrid Olofsson i Åskagen haffer uppbyggt en serdelles masugn, emedan ringa wattufall wed siällffva hyttan ähr, allenast 1/16 mill ifrån den gamble Åskaggen>>.

 

I 1680 års relationer står om Åskagen

>> Hyttor twenne stycken: den ena är en gammal hytta med lijten ström, som kommer uthur hytte siön Åskagen, tämbligen god skoogh, lijten äng och ingen åker, brukas af bergsmän. Malmen hemptas ifrån Pedersbergs grufvor med stora båtar öfver sjön Ögnen, wedh pass en mil ifrån hyttan.

 

Then andra hyttan hafver en Bergsman Sigfrid Ololsson fordom upbygdt allena ovanför hyttesjön Åskagen, den han i sin lifstidh allena brukade, och nu hans barn efter honom, hafver en liten ström med överfallsvatten, som kommer uthur kärnar och måsar, i samma lilla ström hafver han bygdt en sågh.>>

 

Eftersom Sigfrid Olofsson fortfarande var delägare i västra hyttan uppstod diverse stridigheter mellan hyttägarna, som avgjordes vid gruvtinget i Persberg år 1682, till västra hyttans fördel.

I över 20 år fortsatte stridigheterna mellan hyttorna, men år 1704 gjordes en förlikning mellan intressenterna i de två hyttorna, det var Sigfrid Olofssons söner som överlät 7/12 i östra hyttan till västra hyttans bergsmän. I samband med denna uppgörelse upphör driften vid den västra hyttan, driften koncentreras till den östra hyttan.

 

Nu går ett antal år då driften vid hyttan nog fungerar utan några större problem. År 1713 anmäler bergmästaren Johan Kiällman i Filipstad att de fem hyttorna runt Yngen inte längre vill förse Persbergsgruvan med ved utan i stället köpa sin malm kontant, vilket får påföljden att gruvans anslagna Yngshytteskogen ”börjat betänkligt tryta”.

 

Men efter ett möte mellan Bergmästaren och Bergsmännen återgår man till gammal praxis, att varje hyttlag betalar sin malm >> til halfpart med wed af egen skoog och till en halfpart med penningar effter wanligheten och det stadgade priset>>, bergmästaren  föreslår ett vite av 40 marker silvermynt vid överträdelse därav.

 

År 1860, efter jämt 300 år lades hyttdriften ner vid Åskagen.  Mönbacka – Trysils A-B köpte år 1908 Åskagen.

 

Den tidigare nämnda sågen var nog bara använd för husbehovssågning och var aldrig skattelagd. Det fanns i närheten av hyttan även en husbehovskvarn vars kvarnstenar skall finnas kvar.

 

Uppgifterna är hämtade från boken ”ÅSKAGSSLÄKTEN En värmländsk bergmanssläkts historia av Karl Löfström