Laddar...
Vid genomgång av uppgifter om skadade arbetare från 1870 fastnar ett särskilt fall:
Karl Johan Wester, skjuten i ögonen vid en sprängningsolycka i Gustav Adolf-gruvan. Han anges ha varit borta från arbete i 40 veckor. Frågan väcks dock vad som hände därefter – återfick han synen, kunde han återgå i arbete?
Olyckan inträffade innan blindskolan i Kristinehamn grundades. Skolans tillkomst år 1884 berodde till stor del på de många ögonskador som gruvarbetare drabbades av.
Min syster Lisbeth har tagit fram följande uppgifter om Karl Johan Wester:
Han föddes den 19 november 1853 vid Persbergs gruvor och avled den 28 februari 1938 i Yngshyttan.
Vid olyckstillfället var han endast 17 år gammal. Skadan var så allvarlig att han blev blind.
I husförhörslängden för Färnebo (AI:32, 1871–1875) noteras Karl Johan som “nästan blind”.
I nästa längd (AI:35, 1876–1880) anges han som “blind genom olyckshändelse i gruvan”. Vid denna tid bor han kvar tillsammans med sina föräldrar.
År 1896 har han flyttat från familjen men bor fortfarande kvar på Persbergs Odalfält. Där noteras han som “blind, arbetsbefriad”.
I husförhörslängden från 1910 finns en anteckning om att han varit understödstagare, men denna är överstruken. Det tyder på att han då haft någon form av egen försörjning, även om det inte framgår vilken.
Vid denna tid har han också fått en hushållerska.
År 1921 flyttar han tillsammans med hushållerskan Britta Maria Rask till Yngshyttan.
Karl Johan Wester avlider vid 85 års ålder av ålderssvaghet och noteras i dödboken som “före detta gruvarbetare”.
I bouppteckningen (Färnebo häradsrätt, 1939) anges han som understödstagare. Där framgår också en skuld på 500 kronor till fattigvården för hans försörjning.
Detta tyder på att han under sina sista levnadsår varit beroende av hjälp för sin försörjning.
I bouppteckningen uppges att Karl Johan dog på Färnebo Ålderdomshem (Fogdhyttan).
Han efterlämnade inga barn eller närmare släktingar.