Laddar...
Sågfallets såg.
Sågen flyttades ca: 1,5 km nedströms, ner till Malmbergsviken i början på 1860-talet, från det ställe som än idag kallas Sågfallet, för att underlätta timmertransporten fram till sågen, det mesta av sågtimmret kom ju sjövägen från skogarna runt sjön.
Redan år 1890 lät disponent Mossberg montera in en dynamomaskin i sågen, den drevs av sågens turbin och försåg vissa utvalda ställen på gruvfältet med belysning. Ledningarna bestod mestadels av gamla gruvlinor, enligt Hjalmar Södersten, förman på elavdelningen vid gruvorna och min bas när jag jobbade där, så försåg maskinen även Herrgården med belysning.
I Jernkontorets Annaler år 1892 kan man i avsnittet Belysning läsa:
>>>” Ehuru belysning är det sätt, på hvilket elektriciteten hittills erhållit den största användningen inom landet, har endast undantagsvis något grufvefält blifvit försedt dermed och detta, oaktadt behofvet af lyse, just vid grufvehanteringen, ingalunda är ringa, i synnerhet vid skrädningen af malmen.
För så vidt är bekant, har hittills starkare belysning för grufvarbeten endast användts vid Persberg och Grängesberg.”<<<
Bilderna 7, 8 och 9 visar ritningarna för en föreslagen ombyggnad av sågen år 1906. Troligen genomfördes ombyggnaden eftersom det i boken ”Värmlands skogsbruk – Fordom och nu” från år 1929, finns noterat att det i sågen fanns 1 Ramsåg för husbehovssågning.
Under åren 1908-22 avverkades i medeltal på bolagets mark 4600 m³, vara av ungefär hälften användes för gruvornas och egendomarnas behov.
”För skogsprodukternas förädling finnes en elektriskt driven såg med en ram, ett dubbelt kantverk och en hyvel, belägen nedanför Krangruvan vid Malmbergsviken i omedelbar närhet av järnvägsspår. I denna anläggning sågas årligen ej obetydliga mängder virke för eget behov och försäljning, varjämte i en med ett flertal maskiner utrustad snickarverkstad förfärdigas behövligt byggnadssnickeri o. d.” ( Carlborg. sid 381.)
Sågfallets kraftstation.
År 1924 sattes en 160 hk dubbelturbin från Finnshyttan in i gamla smedjan, den var ansluten till den hydrauliska kompressorns tilloppstub med en avgrening, bild 4. Tuben till dubbelturbinen drogs genom gamla sågintaget, det blev ju torrlagt när Krangruvans konsthjul var taget ur drift. Stationen gav vid normaldrift ca: 80 kw, på bild tre kan du se var dubbelturbinens sugrör gick ner till utloppskanalen, märkta 3.
Ägare: Persbergs Grufve AB.
Byggnadsår:1924 -25, 1928.
Flodområdesareal: 40 km².
Utnyttjat flöde: 0,6 m³.
Turbin: 1 Francis, 2 hjul, 160 hk.
Generator: 3 fas, 50Hz, 2000 v, 175 kw.
Topplast 1929: 90 kw.
Produktion 1929: 161190.
Uppgifterna gällande Sågfallets kraftstation är hämtade från Kommerskollegium/ ”Sveriges utbyggda vattenkraft år 1930″/ Åke Johansson Hammarö.
Smedja och verkstad.
År 1864 uppfördes smedjan och verkstaden, den hade för den kommande tekniska utvecklingen alltför primitiva hjälpmedel och maskiner, år 1917 uppförde bolaget därför en ny reparationsverkstad och smedja som bättre fyllde tidens krav. Bilderna 5 och 6 visar ritningarna över den smedja och verkstad som uppfördes 1864.