Hydrauliskakompressorn

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      Konstnär: Nils Larsson

Anledningen till att man år 1911 byggde den hydrauliska kompressorn var den knappa tillgången på drivkraft vid gruvfältet, de 300 hk som man hade tillgång till genom avtal med Älvestorps bruks aktiebolag förslog inte längre.  Genom att ersätta den befintliga elektriskt drivna kompressorn med en hydraulisk kompressor så frigjorde man 175 hk som kunde användas till bla nya spel  inom gruvfältet.

Kompressorn byggdes över det övergivna 56 m djupa Krangruveschaktet, nordväst om Krangruvan. Från 106 m avvägning drevs en stigort upp till genomslag med Krangruveschaktet från ett utsprängt utrymme som tjänade som  luftmagasin.

Den hydrauliska kompressorn drevs med vatten från Persbergs kanal, vars vatten fans att tillgå eftersom de flesta konst och spelhjulen var tagna ur drift. Kompressorn, som fick sitt vatten från intagsdammen via en 420 m lång trätub med en diameter på 1050 mm, var konstruerad för ett flöde på 900l/sek men bara 600l/sek fanns att tillgå pga kanalens begränsade överförningsförmåga. Det minsta flöde som användes under drift var 450 l/sek, under 300 l/sek klarade inte vattnet att dra med sig luften ner till luftmagasinet.

På bild tre ser man det rörliga sughuvudet där luft och vatten blandas, genom att vatten rinner genom 49 st rör med en inrediameter på 109 mm, i vart och ett av dom rören hänger 7 st rör med en inre diameter av 23 mm, de rörens övre ände mynnar över vattenytan. Sughuvudets höjd i förhållande till vattenytan kunde justeras för bästa verkningsgrad.

När vattnet rinner genom dom grövre rören sugs luft med genom dom klenare rören och blandas med vattnet och dras med ner till luftmagasinet och träffar där en kon som sprider vatten/luftblandningen åt sidorna. Där separeras luft och vatten, vattnet trycks av lufttrycket tillbaks upp i dagen och rinner ut till Yngen.

Uppgifter från Persbergs Malmtrakt H Carlborg

I ”Tekniska föreningen i Örebro 1875-1925:Minnesskrift” finns hydrauliska kompressorn beskriven så här:

”År 1915 anlades den första och hittills enda kompressorn av sitt slag i Sverige, en s.k. hydraulisk kompressor i Persberg. Luften insuges här av fallande vatten, och det i detsamma inblandade luftblåsorna komprimeras med vattnets växande tryck. Denna kompressor har många stora fördelar framför de förut beskrivna, så som ytterst ringa slitage och tillsyn på grund av så gott som inga  rörliga delar förekomma, vida högre verkningsgrad, avkyld därför torr komprimerad luft etc.

Genom att leda vattnet till botten av ett gruvschakt och sedan efter luftens avskiljande låta det stiga upp till dagytan och där låta det avrinna, kan man med relativt ringa fallhöjd å vattnet erhålla tillräckligt tryck å den komprimerade luften.”

Olle Pettersson Persberg, f 1935, berättade för mej om en reparation som han utförde på kompressorn i slutet av 1950-talet. Förutom vattenavskiljningen i luftkammaren fanns en extra vattenavskiljare, i avskiljaren fanns en flottör som påverkade en ventil som stängdes om vattennivån i avskiljaren blev för hög. Det hade uppstått läckage på flottören som var tillverkad av 3 mm kopparplåt som hamrats ut till två halvklot som lötts ihop.

Olles uppgift var att göra om lödningen på flottören, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Lödning gick ju bra tills det återstod några mm, värmde han för mycket så strömmade luften ut och blåste bort tennet, värmde han för lite sögs tennet in. Olle löste problemet genom att borra ett hål i flottören för tryckutjämning som han sedan gängade och tätade med en skruv med packning.

Olle började vid gruvan på mek-avdelningen 1953, han var en mycket kunnig yrkesman. När gruvskolan fanns vid gruvan så hade Olle ansvaret för elevernas mek-utbildning.