Historik över Skavnäsets kyrkogård

Sammanställd av Eje Wigh, maj 2024

Beslutet om en begravningsplats (1852)

”Enär det obestridligen skulle leda till besparing af kostnader såvel för grufvelagen som den fattigare befolkningen härstädes, om man kunde undvika till Filipstad af här aflidne personers lik. Uppdrog Bolaget åt Herr Disponenten J.N.W Uhr att hos Kungl Maijts göra underdånig ansökan om rättighet invid det härvarande Bön- och Skolhuset få inrätta en Begrafningsplats där ofvan nämnda lik af Grufvepredikanten få jordfästas och borde Disponenten Uhr för denna ansökan jemväl anhålla om Högvärdiga Domcapitlets förorde.”

Gruvstämmoprotokoll 31 juli 1852 § 23

Första gången begravningsplatsen i Persberg omnämns i skrift är i citatet ovan.

Vid gruvstämman sommaren 1852 beslöt man att ansöka om att få anlägga en begravningsplats i Persberg. Redan vid detta tillfälle ansågs Skavnäsets ägor vara lämpliga för ändamålet.

Klockstapeln och de två trianglarna

Vid samma sammankomst beslutades att anskaffa en klockstapel i form av
”tvenne klockvinklar af stål att begagnas så väl vid begravning som Gudstjänstens tillkännagivande”.

Begravningsplatsen uppges ha stått klar året därpå, 1853. I stämmoprotokollet från den 8 mars detta år noteras att ”klockare aflöning” utbetalades. Rimligen innebär detta att även klockstapeln med de två stålvinklarna (trianglarna) då var färdigställd.

Det saknas uppgifter om begravningsplatsens ursprungliga storlek, men sannolikt fick den sin nuvarande utbredning redan från början.

Vem fick begravas här?

Begravningsplatsen var i första hand avsedd för de anställda vid gruvorna i trakten.

Redan inför anläggandet enades dock stämmodeltagarna om att även andra kunde gravsättas där, mot en avgift om ”en Riksdaler Banco”.

Bror Billmans skildring (1924)

Gamla minnen kring en gammal släkt av Bror Billman innehåller följande beskrivning:

”Fortsätta vi vår vandring till Skafnäsets gamla minnesrika skolhus, finna vi här mycket smärtsamt förändrat.– De båda trianglarna på kullen, som ringt samman till begravning och gudstjänst äro borta och insatta i skolhuset. Detta som varit kyrka och skola för gången och nuvarande generation på Persberg, tillhör nu mängden av de lokaler som blivit överflödiga, och bär den sorgliga prägeln att vara glömd med sina bänkar, kartor, skrivböcker och betygsjournaler.”

Man kan anta att Billman med ”kullen” avser den plats där dagens klockstapel står.

Det skolhus och den kyrkolokal som nämns är byggnaden till vänster på bild 10. Den inköptes år 1850 för att efter ombyggnad användas som skolhus och lärarbostad. Vid 1909 års utgång flyttades undervisningen till den nybyggda skolan nere i Persberg.

Trianglar i Sverige – en ovanlig företeelse

I Nordiska museet och Skansens årsbok berättas om hur man i olika delar av Sverige kallade till kyrkliga sammankomster.

I mindre församlingar kunde ekonomin vara ansträngd innan kyrkan stod färdig, och en kyrkklocka var en stor utgift. Saknade man klocka fick man finna andra lösningar:

• Vid Värskärs fiskekapell användes en gudstjänsttrumma.

• På andra platser tutade man i en lur.

• I byn Ås i Jämtland gick ”klockaren” ut på kyrkbacken och ropade in kyrkobesökarna.

Enligt årsboken finns det endast 13 platser i Sverige där det är fastställt att man använt trianglar för att kalla till kyrklig sammankomst. Av dessa är Persberg en.

Endast tre trianglar är bevarade i landet:

• två på museum

• en på en hembygdsgård

Det innebär att den i Persberg bevarade triangeln är nummer fyra i landet, vilket gör den synnerligen unik.

Triangelns återkomst

Ett stort tack riktas till familjen Sandvall på Persbergs Herrgård, som skänkte triangeln till Bygdegårdsföreningen ”Vi i Persbergsbygden”.

Triangeln återinvigdes på Högbergsfältets dag den 20 maj 2023 vid Skavnäsets kapell. Den är nu uppställd vid Bygdegården Yngsvallen.