Syrafast stengodskruka från Persbergs sprängämnesfabrik.

Under arbete.

 

Vid Skavnäsets kapell i Persberg står ett industrihistoriskt minne som döljer en spännande historia. Det stora bruna kärlet, som idag fungerar som en vacker blomsterurna, är i själva verket en gigantisk 1000-liters syrafast stengodskruka från AB Persbergs Sprängämnesfabrik (etablerad som nitroglycerinfabrik 1874–1875).

 

Fabriken, som tillverkade den kända ”Persbergsdynamiten”, var strategiskt placerad vid Yngshyttans historiska industriområde, mellan norra delen av Gubbdammen och sjön Yngen.

Enligt lokala uppgifter fanns det ursprungligen tre likadana jättekrukor i fabriken. Idag är en av dem tyvärr sönderslagen, men två har överlevt tidens tand och finns kvar på orten. Förutom den välkända urnan vid kapellet finns ytterligare ett bevarat exemplar värdigt uppställt vid SMA Minerals huvudkontor i Persberg.

 

Världsledande tysk ingenjörskonst till Färnebo socken

Att tillverka ett så enormt kärl i ett enda stycke av keramik var en teknologisk bedrift under 1870-talet. Väggarna är extremt tjocka för att klara den enorma vikten, vilket gör att krukan väger flera hundra kilo även när den är helt tom. Behållarens smala hals utformades för att minimera avdunstningen av livsfarliga kemikalier, och längst ner på framsidan syns fortfarande det runda avtappningshålet där en syrafast kran i stengods en gång satt monterad.

När den unika fabriksmärkningen på krukans framsida granskas avslöjas behållarens ursprung i detalj:

• Toppskölden (TDS): Denna stämpel står för Thonwaarenindustrie Ludwigshafen am Rhein AG. Det var en av Europas absolut främsta tillverkare av kemisk-teknisk keramik under 1800-talets andra hälft.
• Bottenskölden (M): Bokstaven ”M” står för fabriken i Mannheim-Friedrichsfeld (Deutsche Steinzeugwarenfabrik). Dessa två tyska fabriker låg precis mittemot varandra på var sin sida om floden Rhen, samarbetade tätt och slogs senare samman. Det är anledningen till att krukan stolt bär bada tillverkarnas sköldar.
• Modell- och serienummer: Under sköldarna finns siffran 12 i en cirkel (fabrikens modellnummer för denna specifika typ av 1000-litersbehållare) samt det ingraverade numret 3507. Detta unika serienummer användes för noggrann kvalitetssäkring. Eftersom ett läckage i en sprängämnesfabrik kunde få katastrofala följder, spårades och testades varje kärl individuellt före exporten till Sverige.

Behållare för livsfarliga syror

Krukorna var helt livsnödvändiga i produktionen eftersom de användes för att lagra och hantera de extremt frätande syror som ingår i nitroglycerintillverkningen. Processen krävde stora mängder koncentrerad salpetersyra och svavelsyra.

När dessa starka syror blandades till så kallad nitrersyra skapades en kemisk reaktion som genererade extremt stark värme, vilket ställde enorma krav på behållarnas tålighet. Vanliga metallkärl skulle ha frätts sönder på nolltid, men det tyska, hårdbrända stengodset klarade påfrestningen utan problem.

En tid av pionjäranda

Under tidigt 1870-tal var den svenska stengodsindustrin (såsom Höganäs) fortfarande i uppstartsfasen med att utveckla så här avancerade och storskaliga kemiska apparaturer. Det nystartade bolaget i Persberg valde därför att importera det absolut bästa marknaden kunde erbjuda direkt från det kemi-keramiska centrumet i Tyskland.

Att dessa unika krukor har räddats till eftervärlden ger oss en direkt och påtaglig länk till den tid då Yngshyttan och Persberg låg i den absoluta framkanten av den tekniska utvecklingen inom det svenska bergsbruket.