
Krukan som är uppställd vid Skavnäsets kapell är ett industrihistoriskt minne som döljer en spännande historia. Det stora kärlet, som idag fungerar som en vacker blomsterurna, är i själva verket en 1000-liters syrafast stengodskruka från AB Persbergs Sprängämnesfabrik (etablerad som nitroglycerinfabrik 1874–1875).
Fabrikens bakgrund
Fabriken, som tillverkade den kända ”Persbergsdynamiten”, var placerad vid Yngshyttans historiska industriområde, som sträcker sig längs Yngshytteälv mellan norra delen av Gubbdammen och sjön Yngen.
Enligt lokala uppgifter fanns det ursprungligen tre likadana krukor i fabriken. Idag är en av dem tyvärr sönderslagen, men två har överlevt tidens tand och finns kvar på orten. Förutom urnan vid kapellet finns ytterligare ett bevarat exemplar uppställt vid SMA Minerals huvudkontor i Persberg.
Världsledande tysk ingenjörskonst
Att tillverka ett så stort kärl i ett enda stycke av keramik var en teknologisk bedrift under 1870-talet. Väggarna är tjocka för att klara den höga vikten, vilket gör att krukan väger flera hundra kilo även när den är helt tom.
Behållarens smala hals utformades för att minimera avdunstningen av farliga kemikalier, och längst ner på framsidan syns fortfarande det runda avtappningshålet där en syrafast kran i stengods en gång satt monterad.
Fabriksmärkning och ursprung
När den unika fabriksmärkningen på krukans framsida granskas avslöjas behållarens ursprung i detalj:
Behållare för farliga syror
Krukorna användes för att lagra och hantera extremt frätande syror i nitroglycerintillverkningen, främst koncentrerad salpetersyra och svavelsyra.
Vid blandning till nitrersyra uppstod en kraftigt värmealstrande reaktion, vilket ställde mycket höga krav på materialets tålighet. Metallkärl skulle snabbt ha förstörts, men det hårdbrända tyska stengodset klarade processen.
Under tidigt 1870-tal var den svenska stengodsindustrin, såsom Höganäs, fortfarande i utvecklingsfas. Persbergs Sprängämnesfabrik valde därför att importera den bästa tillgängliga utrustningen från Tyskland.
De bevarade krukorna ger idag en direkt länk till en tid då Yngshyttan och Persberg låg i teknisk framkant inom svenskt bergsbruk.