Laddar...
Utdrag af Relationerna om Filipstads Bergslags Grufvor.
Reginagrufvan.
År 1871. Under detta namn har en en ny anledning under året blifvit upptagen och är belägen S.Ö. från Lindbergshagegrufvan. Sedan jordrymmning skett och man nedkommit på berget befanns det samma malmfläckar, spridda i gångart och kalk. Efter några famnars sänkning samlade sig malmen allt mer och mer.
År 1872. Malmen, ehuru föga mäktig, visar sig ren och rik, samt stundom förande lim, vanligen granat och malakolit. En ort åt S.V. efterföljer malmranden.
År 1873. Malmen har icke ökat utan snarare minskat och fortsätter att draga sig under hängande väggen med fallande i fält åt S.O. Malmen förekommer spridd i gångarten.
År 1874. Grufvan har i anseende till ringa malm och dåligt anbrott måst nedläggas. En uppemot dagen i grufvans N.O. ända varande malmklump har på beting blifvit bruten.
År 1875. Har endast blifvit bruten på beting efter den i S.V. ortens tak uppgående malmen, men sedan all malm var utbruten inställdes allt arbete i grufvan.
År 1876. Af i dagen qvarlämnad malm har efter grufvans egentliga nedläggande ett mindre belopp af 890 centner blifvit brutet.
Avskrift av original: Torbjörn Nordwall.
Reginagruvan fick sin konstkraft från Lindbergshagefallet, fallet är beläget ca: 250 meter från gruvan, mot nordväst.
Gruvans djup när den övergavs var 35m.