Krangruvans spelhjul 1863

Krangruvans spelhus byggdes år 1863, spelet fick sitt vatten genom en 250m lång kanal som började nedströms Krangruvans konsthjul. År 1881 totalförstördes, det av trä uppförda huset genom brand och för att slippa brandfaran så blev det nya spelhuset byggt av sinnersten, även kallat slaggtegel eller Bergslagssten. Man ser också att de gamla hjulen försågs med vatten via en ränna, på ett foto av nya spelhuset kan man se att de  nya hjulen fick sitt  vatten genom en tubledning. Bild 2 och 3 visar förslag till spelhjulen. På bild 4 kan du se kontrollrummet eller som det kallades spelkammaren.

Den enkla trebenslaven på bilden tillhör Väggruvorna som fick sin spelkraft från Krangruvspelet, spelet är den byggnad som du ser bakom laven. Som du ser så går linan i riktning mitt på spelhuset, det visar att man troligen använde lösningen med den vridbara linskivan på taket som visas på ritningen på bild:1. Konstruktionen  gjorde att man kunde använda spelet till gruvor belägna i olika riktningar från spelet, det vanliga var att man använde en linbrottstol, en konstruktion där man över ett linhjul ändrade riktning på spellinan.

År 1863 fick Olof Bergström en idé till en förbättring när det gällde riktningsändring av gruvlinorna, istället för en linbrottstol konstruerade han en pivot. Ritningen till den visas på bild:9.

Den 9 juli 1914 togs ett elektriskt drivet spel i drift vid  Gustav Adolfs schakt i stället för Krangruvspelet, som då var i ett ”Synnerligen bristfälligt skick”.