Laddar...
Klockstapeln uppfördes av Persbergs Gruvaktiebolag år 1929, den ägs i dag av Svenska kyrkan. På bolagsstämman 12 juni 1928 beslutades att beställa en klocka till den planerade klockstapeln. Beställningen gick till K.G.M, Bergholtz gjuteri i Stockholm.
Vid invigningen på nyårsnatten 1929-30 talade Disponenten vid Persbergs gruvor, Karl Brunnberg.
I den kalla nyårsnatten läste Brunnberg, i marschaller och facklors sken, följande rader:
Stig, helgade klang över skog mot blånande höjd.
Utöver malmrik bygd till dem där bygga och bo.
Väck bergslagens folk till arbete, andakt och fröjd.
Vig dem vid levnadens slut till den eviga sällhetens ro.
Inskription på klockan
Mot väster (Bild 3)
PERSBERGS GRUVE AKTIEBOLAG
BESLÖT Å BOLAGSSTÄMMA 12 JUN 1828 ANSKAFFA DENNA KLOCKA
PÅ FÖRSLAG AV DESS STYRELSE
KABINETTSKAMMARHERREN AUG. HERLENIUS
DISPONENTEN ERNST ODELBERG SAMT DISPONENT K.G. BRUNNBERG.
BISKOP ÖVER KARLSTADS STIFT VAR DÅ J.A. EKLUND
KYRKOHERDE I FÄRNEBOFÖRSAMLING HJALMAR LYTH
GJUTEN AV K.G.M. BERGHOLTZ STOCKHOLM.
HERREN HAR JORDENS DJUP I SIN HAND. DAV. PS 95:4
Mot öster (Bild 4)
TILL HERRENS LOV JAG DANAD ÄR
AV DJUPETS ÄDLA MALM.
TILL BERGETS MAN JAG BUDSKAP BÄR:
OM ATT MED BÖN OCH PSALM
TILLBEDA GUD DEN HERREN STOR,
VARS RIKE HIMMEL ÄR OCH JORD
VÅR GUD SOM EFTER SKALDENS ORD
I DJUPET SOM I HÖJDEN BOR.
Den första klockstapeln och begravningsplatsen (1852–1853)
Sommaren 1852 beslöt gruvstämman att ansöka om att få anlägga en begravningsplats i Persberg. Redan under denna sammankomst ansågs Skavnäsets ägor vara lämpade.
Man beslutade även att anskaffa en klockstapel i form av ”tvenne klockvinklar af stål”, att användas såväl vid begravningar som för att tillkännage gudstjänst.
Begravningsplatsen sägs ha stått klar år 1853. I stämmoprotokollet från den 8 mars detta år noteras att ”klockare aflöning” utbetalats. Rimligtvis innebär detta att även klockstapeln med de två klockvinklarna stod färdig då.
Tora Öbergs teckning (bild 6) visar den första klockstapeln med tillhörande klockvinklar. Där framgår att två trianglar användes, varav en finns bevarad (bild 7).
Trianglar som kyrkkallelse i Sverige
I Nordiska museets och Skansens årsbok 1956 berättas om hur man i olika delar av Sverige kallade till kyrkliga sammankomster.
Mindre församlingar kunde få ekonomiska problem innan kyrkan stod klar, och en kyrkklocka var en stor utgift. Saknade man medel fick man finna andra lösningar:
-
Vid Värskärs fiskekapell användes en gudstjänsttrumma.
-
På andra platser tutade man i en lur.
-
I byn Ås i Jämtland gick klockaren ut på kyrkbacken och ropade in kyrkobesökarna.
Enligt årsboken finns endast 13 platser i Sverige där det är fastställt att trianglar använts för att kalla till kyrklig sammankomst. Persberg är en av dessa.
Endast tre trianglar är bevarade i landet – två på museum och en på en hembygdsgård. Det innebär att den i Persberg bevarade triangeln är nummer fyra i landet, vilket gör den särskilt unik.
Ett varmt tack riktas till familjen Sandvall på Persbergs Herrgård som skänkte triangeln till bygdegårdsföreningen ”Vi i Persbergsbygden”.
Triangeln återinvigdes på Högbergsfältets dag den 20 maj 2023 vid Skavnäsets kapell. Den är nu uppställd vid Bygdegården Yngsvallen.
