Persbergs Sprängämnesfabrik | Persbergsbygdens Historia

Persbergs Sprängämnesfabrik

Teknik

Koordinater: 59.75730, 14.24789 (WGS84)

Visa på kartan Vägbeskrivning

Grundande och tidig historia

När fabriken startades av Sebastin Aktiebolag, Stockholm år 1874, hade Nobels tidiga svenska tillverkningspatent på råvaran nitroglycerin löpt ut och hans patent på gurdynamiten började utmanas runt om i Europa.
I Persberg kringgick man Nobels patent genom att man bytte ut kiselgur som absorbent mot en explosiv blandning av nitrocellulosa och trämjöl tillsammans med ammoniumnitrat och nitrobensen, därmed skapades grunden till den kraftigare Persbergs dynamiten.
År 1875 övertogs fabriken av gruvägare i Filipstads Bergslag.
Ingenjör och föreståndare: Johan Algot Törneman.
Törneman uppfann även ett stubinrör och överlät patentet till fabriken.

Fabriken låg vid Gubbdammen på grund av avskilt läge och närhet till järnväg, men även närheten till Yngshytteälv som säkrade tillgången till processvatten hade nog stor betydelse för

dess placering.

Lagstiftning och transport av nitroglycerin

1868 infördes förbud mot handel och transport av nitroglycerin.
1870 fick Nora-Gyttorp Krutbruk dispens för transport av 12,6 ton flytande nitroglycerin årligen till flera gruvor, under villkor att nitroglycerinet blandades med minst 2% bensin eller nitrobensen, för att minska transportriskerna. För att återställa nitroglycerinets sprängkraft avskildes tillsatsen vid gruvan genom tvättning i vattenbad, nitroglycerinet sjönk till botten av karet och tillsatsen steg upp till ytan. Hanteringen av det tvättade nitroglycerinet var ett extremt farligt jobb.
Nora-Gyttorp Krutbruk konstruerade två typer av vagnar för transport av nitroglycerin:
- Stora oljevagnen: 2 hästar, last 340 kg
- Lilla oljevagnen: 1 häst, last 210 kg
Vagnarna var speciellt konstruerade för explosiva varor med mjuka fjädrar och spärrklo (parkeringsbroms).
Tillståndet förlängdes fram till 1899.
1875 fick Persbergs sprängämnesfabrik tillstånd att transportera nitroglycerin inom Färnebo Härad.

Motstånd mot dynamit

Gruvintressenter i värmländska bergsbruk var motvilliga att ersätta sprängolja med dynamit.
1871 fördes förhandlingar med Nitroglycerinbolaget om att tillverka nitroglycerin ur dynamit för att kringgå transportbestämmelserna.
Ledningen för Persbergs gruvor använde ren sprängolja, troligen av ekonomiska skäl, på dispens fram till 1898, vilket innebar att de behöll det livsfarliga ämnet längre än vid någon annan svensk gruva. Först efter skärpta lagkrav tvingades gruvbolaget slutgiltigt att helt gå över till dynamit runt sekelskiftet 1900.

Dynamit och produktion

Persbergs Dynamit av extra-dynamit typ innehöll nitrocellulosa, trämjöl, ammoniumnitrat, nitrobenzen och ~53 % nitroglycerin.
Förladdningar av fuktig plastisk lera tillverkades en tid – tidsbesparande och populära hos ortdrivarna.
Produktion under 1920-talet:
- Årstillverkning: 40 ton
- 1924–1926 låg produktionen helt nere
1929 övertog Nitroglycerin Aktiebolaget leveranser till fabriken, med syfte att på sikt lägga ner fabriken.
För att behålla tillverkningsrätten producerades symboliska 10 kg dynamit per år med råvaror från Gyttorp.

1918–1920: Samarbeten och expansion

Svenska Sprängämnesföreningen planerade att överta fabriken 1918.
Bofors Nobel Krut såg detta som ett hot och inledde förhandlingar.
1920 nåddes en överenskommelse om nära tekniskt och ekonomiskt samarbete.
Fabrikens kapacitet utökades och Bofors levererade en tid pulverformiga sprängämnen (”Stjärnnobelit”).

Tidiga försök med nitroglycerin

Hösten 1865 gjordes försök vid Persbergs gruvor, dokumenterat av Herr Sundberg, Jernkontorets Stat.
Nitroglycerin visade större effekt än krut, vilket minskade brytningskostnaderna. Arbetarna uppskattade att sprängoljan sparade deras ryggar och ökade deras inkomster, men de fruktade de ständiga dödsolyckorna och led av den kroniska huvudvärk som hanteringen orsakade. Därför drog arbetarna vid andra gruvfält en lättnadens suck när Nobel slutligen lyckades binda oljan i kiselgur och skapa den fasta, säkrare dynamiten, men Persbergs arbetare tvingades använda sprängoljan ända fram till 1899.

Sobreros nitroglycerin och Alfred Nobels tidiga experiment

1847: Professor Sobrero, Turin uppfann nitroglycerinet.
1850-tal: Imanuel Nobel, Alfred Nobels far, inledde experiment – misslyckades.
1862: Alfred Nobel utvecklade en metod för kontrollerad detonation med kruttändare.
1863: Första lyckade sprängningen med sprängolja.
1867: Alfred Nobel patenterade Gurdynamit, en säker och formbar nitroglycerinmassa blandad med kiselgur.